Idag har jag känt mig som min man när han är förkyld...döende....

Fy, legat och sovit hela dagen och han har fått tagit hand om hushållet, lämna barn, underhålla barn, laga mat tvätta, hämta barn, handla etc

Min man frågade mig en sak idag...

-Brukar du alltid ha det så här lugnt om dagarna, undrar min man

-Ja

Men varför är jag då alltid mer eller mindre stressad, undrar jag själv då? 

Tar vi mammor på oss för stor roll i hemmet och gör oss själva oumbärliga i vår egen värld. Att allt fallerar om vi inte håller i trådarn. Varför fortsätter vi göra det??? Detta diskuteras i många forum och bloggar men vi gör aldrig någonting åt det. Vi stressar, läser och diskuterar vidare....

Vi kanske borde lära oss från våra män....

Att Njuta mer, vi hinner

Kram