Det här trodde man aldrig...att jag skulle återvända till min blogg

( chockad Nina!). Det var ett tag sen. Nu har vi äntligen landat i El Stockholmo och jag måste säga att vi trivs som fisken i vattnet. Jag har verkligen fått ett superroligt jobb, Wille har äntligen funnit sig till rätta på dagis och i fredags så fick vi beskedet att Magnus fått ett jobb här oxå. Nu är hela familjen samlad...nu är det bara hushelvetet kvar i Sundsvall.

Jag till och med kör bil här...okej att jag bryter alla trafikregeler som finns och att jag inte har en aning vart jag kör. Fram kommer jag alltid, även om det är timmar senare   Tänk vad man  kan bli insnöad eller blockerad för det nya. Man tror alltid det värsta hela tiden.Tryggheten till det kända känns ju alltid bäst. Livet fungerar precis på samma sätt här som i Sundsvall om inte bättre för att båda har fått superroliga jobb och då mår vi ju så mycket bättre. Visst, det har varit jättekämpigt men nu är allt värdt det. Vem trodde att lilla jag skulle säga och känna så...inte jag iallafall.

I helgen så beger vi oss till Sundsvall för att tapetsera vardagsrummet i huset, ser inte så bra ut och vi ska ha ny visning nästa onsdag. Nu får vi hålla tummarna. Vi har bytt mäklare och redan har vi fått bättre respons,tänk att det kan vara så skillnad. 

Lite  bilder från oss...

Har tyvärr dålig kamera så bilder blir inte så bra... Dock kan ma se hus stökigt vi har det hemma.. oopps!

Massor av bus finns det att göra här.

Sist men inte minst... Jag har ätit världens godaste semla, det finns inte ord. Den bara smälter i munnen.

Den finns på ett fik/bageri som heter Delzilius (vet inte om jag stavade det rätt) Det är ett måste omman kommer hit och hälsar på...  

Tack o hej från mig